(Text och förklaringar hämtade från Handbok för Livet)
Profetia över tidens slut
Dan.12:1 ”Då ska Mikael, den mäktige änglafursten som vakar över ditt land, resa sig och strida för er i himlarna mot sataniska makter. Det kommer att bli en tid av ångest för dina landsmän, som ska bli värre än något av alla de lidanden som under årens lopp drabbat dem. Men ändå ska var och en bland ditt folk, som har sitt namn skrivet i boken, uthärda denna tid.
(Se även: Jer.30:7; Hes.5:9; Dan.7:10; 9:12; 10:21; 12:4; Mark.13:19).
Förklaring: Stora lidanden väntar Israel. Jeremia har beskrivit framtiden på ett liknande sätt (Jer.30:7) och även Jesus (Matt.24:21ff). Men för den som tror finns det också ett klart uttalat hopp och löften inför evigheten.
2 Många av dem vilkas kroppar ligger döda och begravna ska stå upp, en del till evigt liv och andra till evigt fördärv.
(Se även: Jes.26:19; Joh.5:28-29).
Förklaring: Detta är en tydlig hänvisning till att alla människor, både onda och goda, kommer att uppstå, fast deras eviga väl och ve kommer inte att bli detsamma.
Fram till denna tid hade undervisningen om ett evigt liv varit sparsam, även om varje israelit förväntade sig medborgarskap i Messias återupprättade och eviga rike.
Dessa ord om att både frälsta och ofrälsta skulle komma att uppstå till sina kroppar var något nytt och dramatiskt. (Det finns fler hänvisningar till denna uppståndelse i Gamla testamentet t ex Job 19:25-26; Ps.16:10 och Jes.26:19.)
3 De som är visa ska lysa som solen, och de som vänder många till rättfärdighet ska stråla som stjärnor i evighet.
(Se även: Jes.53:11; Joh.5:35).
Förklaring: Mångas mål i livet är att bli en uppvaktad ”stjärna” i nöjes- eller idrottsvärlden, men ganska snart upptäcker man att det finns en baksida och framförallt att upphöjelsen inte är bestående.
Gud ger oss ett bättre alternativ som varar i evighet. Den som vittnar om Gud för andra människor är strålande vacker i hans ögon.
4 Men du, Daniel, bevara allt detta som en hemlighet! Försegla det, så att det inte kan förstås förrän vid tidens slut, när människor ska resa långt för att öka sin kunskap.'
(Se även: Jes.8:16; 11:9).
Förklaring: Profetian skulle förseglas och vara hemlig för att ge människor i den yttersta tiden hopp om att Gud ska besegra all ondska. Inte ens Daniel förstod riktigt hur allt skulle komma att sluta (12:8).
För oss som lever i dag gäller det att vara observanta på utvecklingen.
Vi lever med största sannolikhet nära ”tidens slut”, och vi kan kanske få vara med om att se hur Daniels syn blir verklighet i vår tid. Men allt kommer inte att bli uppenbart förrän Guds tid är inne.
5 Då upptäckte jag, Daniel, två män, en på vardera sidan om floden.
6 En av dem frågade mannen i linnekläderna, han som nu fanns ovanför floden: Hur länge ska det dröja innan detta lidande tar slut?
(Se även: Hes.9:2; Dan.8:13,16; 10:5; 12:8; Sak.1:12-13; Matt.24:3; Mark.13:4).
7 Han svarade med båda händerna lyfta mot himlen, under det han avlade en ed vid honom som förblir i all evighet, att det inte skulle ta slut förrän tre och ett halvt år efter det att Guds folks makt hade blivit bruten.
(Se även: Hes.20:5; Dan.7:25; 8:24; Luk.21:24; Upp.10:7; 11:7-15; 12:14).
Förklaring: ”Guds folks makt” har aldrig bestått därför att synd och högmod har smugit sig in bland hans barn gång efter gång.
Gud har varit tvungen att bryta deras stolthet och självsäkerhet för att få dem att söka sig tillbaka till honom.
8 Jag hörde vad han sa men förstod inte vad han menade, och därför sa jag: Hur kommer alltsammans att sluta?
9 Men han sa: Gå nu, Daniel, för vad jag har sagt kan inte förstås förrän vid tidens slut.
10 Många ska bli renade genom svåra lidanden och förföljelser. Men de ogudaktiga ska fortsätta i sin ogudaktighet, och ingen av dem ska förstå något. Bara de som vill förstå ska kunna fatta innebörden.
(Se även: Jes.32:6-7; Dan.12:3; Upp.3:18; 9:20-21; 16:11; 22:11).
Förklaring: Daniel fick veta att om människor ska kunna förstå Guds handlande så måste de vara villiga att lära.
När vi står mitt uppe i svårigheter och motgångar upplever vi dem som meningslösa.
Men om vi är villiga att låta Gud rena oss med hjälp av dem så ska vi växa och mogna.
Ta vara på de lärdomar som ligger gömda i problem och svårigheter så att de blir till hjälp i framtiden.
11 Från den stund det dagliga offret tagits bort och 'Förödelsens styggelse' blivit uppsatt för att man ska tillbe den, kommer det att gå 1.290 dagar.
(Se även: Dan.9:27; 11:31; Matt.24:15; Mark.13:14; Upp.11:2; 12:6; 13:5).
Förklaring: ”Förödelsens styggelse” är det altare till Zeus ära som Antiochos Epifanes reste i templet och där man offrade svin. Många tror att denna förutsägelse också syftar på händelser i den yttersta tiden och på Antikrist och all den ondska som omger honom.
12 Lyckliga är de som står ut till den 1335:e dagen!
(Se även: Dan.8:14; Upp.11:2).
Förklaring: Antingen gäller dessa tidsangivelser förföljelserna av judarna under Antiochos Epifanes eller också har de med tidsålderns avslutning att göra.
Borttagandet av det dagliga offret syftar på att all tillbedjan av den ende och sanne Guden upphör och att förtrycket av de troende börjar.
Det har spekulerats mycket omkring dessa verser. Daniel förstod dem inte, och vi kan inte heller vara säkra på att vi förstår innebörden av dem.
Däremot förstår vi att lidandet har en gräns, att Gud har världen och tiden i sin hand och att han till sist kommer att utplåna all ondska.
13 Men gå nu vidare mot slutet av ditt liv och mot din vila, för du ska stå upp igen och få din rättmätiga del av arvet.”
(Se även: Ps.16:5; Upp:16:5).
Förklaring: Daniel får ytterligare en bekräftelse på att det finns ett löfte om uppståndelse. En dag skulle han få veta vad allt det han sett betyder, och han skulle inte oroa sig under mellantiden.
Han kunde lugnt söka tröst och vila hos Gud den Allsmäktige tills det var dags att ingå i evigheten.
Mycket är dolt för oss under tillvaron här på jorden. Vi får nöja oss med den ofullkomliga bild av verkligheten som står oss till buds här och nu. Tids nog kommer allt att uppenbaras för oss.
Bland Bibelns gestalter intar Daniel en särställning. Han var av kunglig börd men fördes i fångenskap till främmande land redan som tonåring.
Där beslutade han sig för att vara Gud trogen vad det än skulle kosta. Han fick tillbringa en stor del av sitt liv som rådgivare till mäktiga regenter och hade tidvis själv stora befogenheter.
Hans vishet var känd och erkänd. Gud utvalde honom att berätta om judarnas situation under fångenskapen och gav honom också särskilda uppenbarelser om framtiden. Till sist får han på sin ålders höst höra av Gud att han ska uppstå från de döda för att få sin del av Guds arv till sina trogna.
Trohet mot Gud ger rik belöning, om inte i detta livet så med säkerhet i det kommande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar