(Text och förklaringar hämtat från Handbok för Livet)
Ängeln förutsäger framtiden
Dan.11:1-2 ”Men nu ska jag visa dig vad som ligger i framtiden. Ytterligare tre persiska kungar kommer att regera och efterträdas av en fjärde, mycket rikare än de andra. Han kommer att använda sin rikedom i politiska syften och förbereda krig mot Grekland.
Förklaring: Babylon blev besegrat av Medien-Persien, som i sin tur blev besegrat av Grekland. Den grekiske härskaren Alexander den store lade på kort tid under sig det mesta av Mellanöstern och Medelhavsområdet. Efter hans död delades riket i fyra delar. Ptolemaios i Egypten tog kontrollen över södra halvan av Israel, och Seleukos i Syrien över den norra.
Avsnittet 11:1-20 handlar om deras kamp på 200-talet f Kr om herraväldet över det landområde som Gud gett till sitt folk. Avsnittet 11:21-39 handlar om hur Israel förföljdes under Antiochos IV Epifanes. 11:40-45 beskriver händelser vid tidens slut. Antiochos kommer i bakgrunden när bilden av Antikrist tonar fram allt starkare.
Den himmelske budbäraren uppenbarade vad som skulle ske med Israel i framtiden (se 10:20-21). Det är bara Gud som kan uppenbara framtiden på detta sätt. Han har kontroll över det historiska händelseförloppet samtidigt som han är intresserad av de små händelserna i varje människas liv. Hans planer blir alltid verklighet, vare sig det gäller enskilda individer eller nationer.
Den fjärde persiske kungen kan vara Xerxes I (486-465 f Kr), också känd under namnet Ahasveros i Esters bok. Han startade krig med Grekland på bred front.
3 Då ska en mäktig kung uppstå i Grekland, en kung som kommer att regera över ett stort rike och genomföra allt han beslutar sig för.
(Se även: Dan.5:19; 8:4-5,21; 11:16,36).
Förklaring: Denne mäktige kung i Grekland är Alexander den store, som besegrade Medien-Persien och lade på bara fyra år under sig en stor del av den då kända världen.
4 Men när hans makt är som störst, ska hans rike falla samman och delas i fyra svagare riken, och över dem ska inte ens hans söner få regera. Hans rike ska brytas sönder och ges åt andra.
(Se även: Jer.49:36; Hes.37:9; Dan.7:2; 8:8; Sak.2:6; Luk.12:20; Upp.7:1).
5 En av dem, kungen i Egypten, ska öka sin makt, men en av denne kungs egna furstar kommer att göra uppror mot honom och beröva honom riket och sedan göra det ännu mäktigare.
Förklaring: De fyra svagare rikena bestod av
1) Egypten,
2) Babylonien och Syrien,
3) Minder Asien och Makedonien och
4) Grekland. Kungen i Egypten var Ptolemaios II.
6 Åtskilliga år senare ska ett förbund ingås mellan kungen i Syrien och kungen i Egypten.
Dottern till kungen i Egypten ska ges som hustru åt kungen i Syrien som en fredshandling, men hon kommer att förlora sitt inflytande över honom, och inte bara hennes eget hopp ska grusas, utan också hennes fars, kungens av Egypten, och hennes barns.
(Se även: Dan.11:7,13,15,40).
7 Men när hennes bror blir kung i Egypten kommer han att samla en armé mot kungen i Syrien och gå till anfall och besegra honom.
(Se även: Dan.11:19, 38-39).
Förklaring: Dessa profetior ser ut att ha blivit uppfyllda många år senare i krigen mellan Egypten och Syrien. År 252 f Kr gav Ptolemaios II av Egypten sin dotter Berenike till hustru åt Antiochos II av Syrien för att bekräfta en fredsöverenskommelse.
Berenike blev mördad i Antiokia av Antiochos II:s första hustru, Laodike. När Bernikes bror. Ptolemaios III blev kung i Egypten förklarade han krig mot Syrien för att hämnas mordet på sin syster.
8 När han återvänder till Egypten ska han föra med sig deras avgudar, tillsammans med värdefulla föremål av guld och silver, och under några år kommer han att låta den syriske kungen vara i fred.
(Se även: Jes.37:19; 46:1-2; Jer.43:12-13).
9 Senare ska kungen i Syrien invadera Egypten, men han kommer snart att återvända till sitt eget land.
10-11 Men hans söner ska samla en enorm armé och dra fram över Israel ända till en befästning vid Egyptens gräns. Då kommer kungen i Egypten att i stor vrede samla trupper mot de väldiga styrkorna från Syrien och besegra dem.
(Se även: Jes.8:8; Jer.46:7-8; 51:42; Dan.11:26,40).
12 Fylld av stolthet över sin stora seger kommer han att döda tusentals av sina fiender, men hans framgång kommer inte att bli långvarig.
13 Några år senare kommer nämligen den syriske kungen att återvända med en välrustad armé, mycket större än den han förlorade,
(Se även: Dan.4:13; 12:7).
Förklaring: Denne syriske kung är troligen Antiochos III (den store), som senare besegrades av romarna vid Magnesia (se 11:18).
14 och andra länder ska förena sig med honom i ett anfall mot Egypten. Upprorsmän bland ditt eget folk, judarna, ska förena sig med dem för att fullborda profetian, men de kommer inte att ha någon framgång.
15 Den syriske kungen och hans allierade ska belägra en av Egyptens befästa städer och inta den, och Egyptens stolta trupper ska ge upp och bli besegrade.
(Se även: Jer.6:6; Hes.4:2; 17:17).
16 Den syriske kungen ska då marschera vidare utan något motstånd. Ingen ska kunna stoppa honom. Han ska också tåga in i "det härliga landet", Israel, och skövla det.
(Se även: Jos.1:5; Dan.5:19; 8:9; 11:3,36,41).
17 Detta ska vara hans plan för att besegra hela Egypten: han ska ingå ett förbund med den egyptiske kungen och ge honom sin dotter till hustru, med avsikt att hon ska kunna arbeta för honom i landet. Men hans plan kommer att misslyckas.
(Se även: 2 Kung.12:17; Hes.4:3-7; Luk.9:51; 11:23; Rom.8:31).
18 Sedan ska han vända sin uppmärksamhet till kuststäderna och inta flera av dem. Men en general ska stoppa honom så att han med skam måste vända tillbaka.
(Se även: 1 Mos.10:5; Sef.2:11).
19 Han kommer att dra hemåt igen, men han ska möta svårigheter på vägen och försvinna för alltid.
(Se även: Ps.27:2; 37:36; Jer.46:6; Hes.26:21).
20 Hans efterträdare kommer man att minnas som den kung som sände en skatteuppbördsman till Israel. Men efter en mycket kort regeringstid ska kungen dö på ett mystiskt sätt, varken i strid eller genom upplopp.
Förklaring: Efterträdaren är Seleukos IV, som övertog tronen efter Antiochos III. Han sände Heliodoros till Jerusalem för att skövla och vanhelga judarnas tempel.
21 Den som därefter kommer att få makt blir en ogudaktig man, som inte har del i den kungliga tronföljden. Men under en kris kommer han att ta över makten i riket genom inställsamhet och intriger.
Förklaring: Seleukos IV efterträddes av sin bror Antiochos IV Epifanes. Han samarbetade med romarna och övertog makten efter broderns död.
22 Alla som är oppositionella mot honom kommer att sopas undan, däribland en ledare för prästerna.
23 Hans löften ska vara tomma ord, och hans handlingssätt kommer från första stund att vara bedrägeri. Med en handfull trogna kommer han att bli stark.
24 Han ska falla in på de rikaste områdena i landet och göra något som aldrig tidigare gjorts: han ska ta de rikas tillhörigheter och dela ut dem bland sina efterföljare. Med framgång ska han belägra och lägga enorma befästningar under sitt välde, men detta varar bara en kort tid.
(Se även: 4 Mos.13:20; Neh.9:25; Hes.34:14).
25 Han ska få nytt mod och samla en armé mot Egypten. Men också där ska en väldig armé mobiliseras, men på grund av en sammansvärjning ska Egyptens kung misslyckas med sina planer.
26 Hans egna ska försöka störta honom. Hans armé kommer att upplösas och många kommer att dödas.
27 Dessa kungar ska försöka bedra varandra när de sitter ner och förhandlar. Men deras anslag ska inte ha någon framgång förrän Guds bestämda tid har kommit.
(Se även: Jer.9:3-5; Dan.11:35,40; Hab.2:3; Apg.17:31).
Förklaring: Dessa två opålitliga kungar är troligen Antiochos IV Epifanes av Syrien och Ptolemalos VI av Egypten. Lögn och bedrägeri är den maktlystnes medel att neutralisera andra personers inflytande.
När två maktsfärer på detta sätt vänder sig med sådana beskyllningar mot varandra så försvagas de. Deras kamp skadar många och är i längden meningslös för dem själva eftersom all egentlig makt ligger i Guds händer.
28 Den syriske kungen ska återvända hem med stora rikedomar, men först kommer han att tåga genom Israel och orsaka stor förödelse.
29 När sedan tiden är inne ska han än en gång vända sina trupper söderut, precis som han har hotat, men nu kommer det att vara helt annorlunda än vid de båda första tillfällena.
30-31 Romerska krigsfartyg ska skrämma bort honom, och han ska dra sig tillbaka till sitt eget land igen. I ilska över att ha tvingats retirera ska den syriske kungen plundra Jerusalem och vanhelga templet genom att sätta stopp för de dagliga offren och sedan tillbe avgudar inne i templet. När han drar vidare ska han låta gudlösa judar få makten - män som övergett sina förfäders tro.
(Se även: Hes.24:21,24; Dan.8:11-13; 9:27; 12:11; Matt.24:15; Mark.13:14).
Förklaring: Templet vanhelgades när Antiochos Epifanes offrade svin på ett altare som tillägnats guden Zeus. Enligt judisk lag var svin orena djur och fick varken vidröras eller ätas. Att offra svin inne i templet var den värsta tänkbara förolämpning en fiende kunde utsätta en jude för. Detta inträffade år 168-167 f Kr.
32 Han kommer att smickra dem som hatar det Gud gör och försöka vinna dem över på sin sida. Men det folk som känner sin Gud ska stå emot honom med kraft.
(Se även: Dan.11:21,34; Sak.9:13-16; 10:3-6; Upp.12:7-11).
Förklaring: Kanske syftar denna vers på en överstepräst (Menelaos) som värvades av Antiochos och hjälpte denne i hans konspiration mot judarna. ”Det folk som känner sin Gud” kan vara Mackabeerna och deras efterföljare, men en ytterligare uppfyllelse av dessa ord kan ligga i framtiden.
33 De som har andligt förstånd ska undervisa många på den tiden. Men de får leva under ständig fara. Många av dem ska dö genom eld och svärd eller bli fängslade och utsatta för plundring.
(Se även: Sak.8:20-23; Matt.24:9; Joh.16:2; Hebr.11:36-38; Upp.1:9; 6:9; 7:14).
Förklaring: I svåra tider upplever man sin svaghet och oförmåga starkare än då allt går väl. Man behöver då ha en klar ledning och tydliga svar på sina frågor.
Många blir också intresserade av Gud och Guds ord, något som knappast skulle inträffa om allt ständigt gick dem väl.
Varje troende ska vara beredd att ta vara på möjligheterna att vittna om Gud när tiderna är svåra, men också vara inställd på att själv drabbas av förföljelse och motstånd.
34 Till slut ska detta tryck avta, och en del ogudaktiga män ska komma och erbjuda en hjälpande hand bara för att själva kunna dra fördel av det.
35 En del av dem som är gudfruktiga ska falla men resa sig igen. Detta ska rena dem och göra dem bättre beredda inför vedermödan vid tidens slut, när Guds tid är inne.
Förklaring: Guds sändebud beskriver här tider av svårigheter då även många troende kommer att falla. Mer konkret kan detta innebära
1) att falla i synd,
2) att drabbas av fruktan och försvagas i tron,
3) att ta miste och lyssna till falska läror,
4) att drabbas av svåra lidanden och kanske bli dödad.
Den som härdar ut under prövningen blir renad och styrkt i sin tro. Hur länge du än har vandrat med Gud finns det mer att förädla och förfina i din personlighet. Tänk positivt när du drabbas av motgångar. Det ger oss en möjlighet att komma närmare Gud, bli styrkta i vår tro och mogna till vår karaktär.
36 Kungen ska göra precis som han vill och påstå sig stå över alla gudar. Han ska ha framgång trots alla sina hädelser mot Gud, men bara tills hans tid är ute, för Guds planer ändras inte.
(Se även: 5 Mos.10:17; Jes.10:25; 14:13; 26:20; Dan.2:47; 5:20; 7:8,11; 8:11; 9:27; 11:3; Apg.4:28; Upp.10:7; 13:5-6).
Förklaring: Detta avsnitt kan handla om Antiochos IV Epifanes, Titus Vespasianus eller Antikrist. Vissa av dessa händelser har troligen inträffat, medan andra alltjämt väntar på att uppfyllas.
37 Han ska inte ha någon aktning för sina förfäders gudar och inte heller för den gud som kvinnor älskar eller någon annan gud, utan skryta med att han är större än dem allesammans.
Förklaring: Den gud som kvinnor framförallt ger sin kärlek till är Tammus (se Hes.8:14), en babylonisk fruktbarhetsgud.
38 I stället ska han tillbe "fästenas gud", en gud som hans förfäder inte kände till, och bära fram dyrbara gåvor till denne.
Förklaring: ”Fästenas gud” är troligen Zeus (Jupiter). Den bakomliggande tanken är att kungen ska göra kriget till sin gud. Han kommer att ägna sig åt kriget och dess fasor i större utsträckning än någon av sina företrädare.
39 Han ska lyckas inta de starkaste befästningar medan han ropar till denne gud om hjälp. Han ska hedra dem som böjer sig för honom och ge dem betydelsefulla uppgifter, makt och inflytande, och dela landet mellan dem som belöning.
40 Men vid tidens slut ska kungen från söder anfalla honom igen, och kungen från norr ska fara fram med styrka och ursinne som en stormvind. Hans stora armé och flotta ska rycka ut mot honom.
(Se även: Jer.4:13; Dan.11:27,35; 12:4-9; Sak.9:14).
Förklaring: Här skiftar scenen till den yttersta tiden. Bilden av Antiochos Epifanes bleknar. Den sista tidens Antikrist framstår allt klarare och står i centrum av resten av Daniels bok.
41 Han ska invadera olika länder på vägen, bland andra Israel, det ljuvliga landet, och överrumpla många nationers regeringar. Moab, Edom och det mesta av Ammon ska fly undan,
(Se även: Jer.48:47; 49:6).
42 men Egypten och många andra länder ska bli ockuperade.
43 Han ska lägga beslag på Egyptens alla rikedomar, och libyer och etiopier ska bli hans tjänare.
(Se även: Hes.30:4-5; Nah.3:9).
44 Men så ska nyheter från öster och norr oroa honom, och i ursinne ska han vända tillbaka och förgöra allt där han drar fram.
45 Han ska stanna mellan Jerusalem och havet och där slå upp sina tält. Men medan han är där ska tiden plötsligt vara ute för honom, och ingen ska finnas som kan hjälpa honom.”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar