I TIDENS AFTONSKYMNING bland skuggorna jag står
och ser de sista strålar från sol som nedergår.
Snart Mänskosonens tecken skall glimma klart i skyn
och varje hjärta gripas av denna stora syn.
2. I tidens aftonskymning vad ävlan, kamp och strid
bland jordens barn i gruset, liksom på Noas tid.
Man bygger och planterar, till köpenskap man går,
och sorglös hop ej aktar den dom som förestår.
3. I tidens aftonskymning till krig det rustas vilt
och många tusen redan sitt blod på marken spillt.
Men ack, det är blott början till födslosmärtan svår,
då hämndens vassa lie de stora skaror slår.
4. I tidens aftonskymning hörs mången smäda Gud
och öppet utan fruktan förtrampa Herrens bud.
Ja, druvorna på jorden för skörden mogna fort,
då vredens press skall trampas därutom stadens port.
5. I tidens aftonskymning tungt sömnen faller på
och många brudetärnor med släckta lampor stå.
När Mänskosonen kommer, som han har sagt förut,
o månne han skall finna på jorden tro till slut?
6. I tidens aftonskymning dock gyllne stjärnor le
på löftets klara himmel. I hoppet vi dem se.
Väl kommer storm och mörker med vedermödans tid,
men sen en ljuvlig morgon med glädje, ljus och frid.
7. Men denna morgon randas för Lammets brud allen,
som under väntanstiden sin dräkt bevarat ren.
Hur härligt morgonsången då klinga skall en gång,
när hon sin brudgum hälsar med fröjd och jubelsång!
Text: Conrad Björkman Musik: Folkmelodi
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar